7/7 Vägen mot Keb
En rolig sak var att Alex tydligen hade somnat direkt när vi gick och la oss vid 20 och klockan 22.30 kom han instormandes till mitt rum fullt påklädd ’mamma vakna klockan är över 10 vi har försovit oss vi måste börja gå’. (Han har sin klocka inställd på internationell style så den visade 10.30). Han fick snällt gå och lägga sig igen och invänta morgondagen.
Jag gick till frukosten när de öppnade kl 8. Där fick mobilen mottagning så då kunde jag dricka kaffe och surfa lite iväntan på att nattsuddaren skulle behaga vakna.
Jag snodde med mig mackor och kaffe från buffén till vandringen och gick och väckte sjusovaren.
Kl 09.00 var vi på väg mot första delmålet, båten som ska ta oss över sjön Laddjuvaggi.
Det var en fin vandring genom en björkskog och en tydlig stig så felmarginalen att gå vilse är lika med noll, t.o.m. för mig (och det säger en del). På två ställen passerade man riktigt gungiga hängbroar, häftig upplevelse och inget för höjdrädda.
Alex höll tempot uppe och redan efter drygt en timme var vi framme vid båten. Vi betalade (900:-!!) och hoppade ombord. Den trevliga kaptenen tyckte Alex kunde köra över båten så han kunde ta lite rast.. sen berättade han glatt att han aldrig har tagit sig hela vägen upp till toppen, för det är ’skit jobbigt’. Men lycka till.
Det var en fin båttur över sjön och därefter väntade 8km vandring till Kebnekaise Fjällstation. Detta var en finare och mer öppen vandring. Mäktigt med berg på alla sidor, man känner sig ganska liten. Alex drog upp tempot ytterligare och jag fick kämpa för att hänga på, hoppas guiden imorgon håller ett något behagligare tempo. Vi mötte alla som var på väg tillbaka, det finns ju liksom ingen annan väg och tydligen ska man hälsa på varenda kotte. Så vi har nog sagt ’hej’ över 100ggr idag…
Vi fick en del kommentarer om att vi måste varit snabba som redan närmade oss fjällstationen och när vi hade 1km kvar så började det duggregna, så då var det bara att skruva upp tempot ytterligare. Kl 13.00 var vi framme, betydligt tidigare än beräknat. Men tur var det för lunchbuffén var bara öppen till 14 och vid detta laget var vi vrålhungriga. Så vi checkade snabbt in, bytte om till torra kläder och sen högg vi in på lunchen. Ris och kycklingcurry, smaskens efter nästan 2 mil vandring. Och ni kan ju gissa hur den kalla ölen smakade..
Precis utanför fönstret damp det plötsligt ner en stor låda från ingenstans, det visade sig vara en helikopterleverans med mat. Det är häftigt att se helikoptrarna köra i skytteltrafik med stora lådor dinglandes under.
Därefter hade vi ett par timmar att slå ihjäl innan uthyrningen öppnade, där vi skulle hämta ut våra vandringskängor. Så vi köpte snacks och la oss på rummet och vilade.
Avloppen är ju trasiga så tvättar sig gör man i bäcken. Rummen är helt ok, fräscha och bra temperatur.
Det känns skönt att vara lite uppvärmd men samtidigt lite jobbigt att jag är rätt slut i kroppen och fötterna redan. Gympaskor är inget att rekommendera då det var väldigt stenigt på vägen hit.
Ikväll kl 19 är det säkerhetsgenomgång med guiden och kl 21 middag. Sen hoppas jag på en god natts sömn innan vårat livs äventyr tar fart imorgon.
