Dag 1
Vi vaknade 5.30, 15 min innan veckarklockan ringde efter att ha sovit rätt bra. Den där resestressan infann sig aldrig. Vi packade bilen igår så det var bara att klä på sig och hoppa ut i bilen. Kent skjutsade oss in till Arlanda. Vi tog det lugn på Arlanda innan vi hoppade på planet till Frankfurt.
Flyget dit gick fort (1 1/2h?). Transfer på Frankfurt var däremot galen. En lång lång lång korridor innan man ska ta 6 trapper ner, gå igenom en lång lång lång tunnel för att sedan gå upp ett antal trapper osv. När vi gick igenom passkontrollet visade Bella upp sitt egengjorda pass för dockan Alicia och fick det stämplat.
Väl på planet så blev vi sittande 1h för att de var tvugna att lassa ur några väskor från någon som checkat in men sen försvunnit. De väntade också in någon som saknades men hade passet och biljetten på planet (?). Ungarna tog det dock lugnt och lyssnade på musik och pysslade. Dom skötte sig otroligt bra under hela resan.
Vi landade runt 19 i Jordanien och Bella fick Alicias pass stämplat även här. Väl igenom väskhämtningen så gick vi direkt till hyrbils diskarna för att få tag på en bil. Vi gick till Avis och fick tag i en ”liten SUV” för rimlig penning. Även om han först ”råkade” räkna lite galet på valutaomvandlingen. Vi var dock rätt tveksamma till om den skulle svälja våra 4 stora resväskor så dom åkte och hämtade den och lastade den för att visa. Det gick och den såg rätt trevlig ut så vi slog till. Dock hade dom ingen GPS och ingen karta att tala om så vi fick lite muntliga beskrivningar hur vi skulle ta oss till Madaba.
Vi körde iväg på motorvägen men upptäckte att det här med att hitta skulle bli lite krångligt eftersom nästan alla trafikskyltar är på arabiska... Efter att ha passerat ett Ikea (!) och en ordentligt trafikolycka så kände vi oss lite osäkra på om vi inte hade åkt för långt. Vi stannade till längs med vägen vid en liten kiosk som stod helt för sig själv med 3 män som satt och eldade utanför. Jag hoppade ur bilen och gick fram och frågade om vägbeskrivning. Engelskan var inte speciellt stark hos någon av dom men efter många ord, en del av dom på knacklig engelska och mycket gestikulerande så förstod jag att vi hade åkt lite för långt och skulle svänga tillbaka. Jag tackade så mycket och gick till bilen men vände om för att köpa 2 flaskor vatten. När jag räckte fram en sedel så viftade en av männen bort det och pekade på sig själv. Jag tackade igen och dom vinkade iväg oss.
Efter ha hittat rätt avfart och åkt en bit så började vi bli osäkra igen. Jag stannade till vid en lokal liten butik och gick in. Där var tre killar varav en pekade på sig själv när jag frågade om någon pratade engelska. Han förklarade med många rörelser och en del enstaka ord att vi var på rätt väg och att för att hitta till Grand Hotel Madaba skulle vi bara köra rakt fram till en stor rondell och sedan rakt igenom den så skulle vi vara där. Han var väldigt öppen och ville börja prata fotboll. När jag kommit ifrån och gått iväg till bilen så kom han gående och frågade om ingen av oss ville ha Kaffe. Sedan skakade han hand med alla innan vi åkte vidare.
Innan vi kom fram till hotellet så fick vi fråga en till man i en affär och en turistpolis som drog upp Google Maps och visade vart vi skulle. Till slut kom vi fram till Hotellet.
Vilket härligt äventyr första dagen och vilket underbart trevligt folk!
Flyget dit gick fort (1 1/2h?). Transfer på Frankfurt var däremot galen. En lång lång lång korridor innan man ska ta 6 trapper ner, gå igenom en lång lång lång tunnel för att sedan gå upp ett antal trapper osv. När vi gick igenom passkontrollet visade Bella upp sitt egengjorda pass för dockan Alicia och fick det stämplat.
Väl på planet så blev vi sittande 1h för att de var tvugna att lassa ur några väskor från någon som checkat in men sen försvunnit. De väntade också in någon som saknades men hade passet och biljetten på planet (?). Ungarna tog det dock lugnt och lyssnade på musik och pysslade. Dom skötte sig otroligt bra under hela resan.
Vi landade runt 19 i Jordanien och Bella fick Alicias pass stämplat även här. Väl igenom väskhämtningen så gick vi direkt till hyrbils diskarna för att få tag på en bil. Vi gick till Avis och fick tag i en ”liten SUV” för rimlig penning. Även om han först ”råkade” räkna lite galet på valutaomvandlingen. Vi var dock rätt tveksamma till om den skulle svälja våra 4 stora resväskor så dom åkte och hämtade den och lastade den för att visa. Det gick och den såg rätt trevlig ut så vi slog till. Dock hade dom ingen GPS och ingen karta att tala om så vi fick lite muntliga beskrivningar hur vi skulle ta oss till Madaba.
Vi körde iväg på motorvägen men upptäckte att det här med att hitta skulle bli lite krångligt eftersom nästan alla trafikskyltar är på arabiska... Efter att ha passerat ett Ikea (!) och en ordentligt trafikolycka så kände vi oss lite osäkra på om vi inte hade åkt för långt. Vi stannade till längs med vägen vid en liten kiosk som stod helt för sig själv med 3 män som satt och eldade utanför. Jag hoppade ur bilen och gick fram och frågade om vägbeskrivning. Engelskan var inte speciellt stark hos någon av dom men efter många ord, en del av dom på knacklig engelska och mycket gestikulerande så förstod jag att vi hade åkt lite för långt och skulle svänga tillbaka. Jag tackade så mycket och gick till bilen men vände om för att köpa 2 flaskor vatten. När jag räckte fram en sedel så viftade en av männen bort det och pekade på sig själv. Jag tackade igen och dom vinkade iväg oss.
Efter ha hittat rätt avfart och åkt en bit så började vi bli osäkra igen. Jag stannade till vid en lokal liten butik och gick in. Där var tre killar varav en pekade på sig själv när jag frågade om någon pratade engelska. Han förklarade med många rörelser och en del enstaka ord att vi var på rätt väg och att för att hitta till Grand Hotel Madaba skulle vi bara köra rakt fram till en stor rondell och sedan rakt igenom den så skulle vi vara där. Han var väldigt öppen och ville börja prata fotboll. När jag kommit ifrån och gått iväg till bilen så kom han gående och frågade om ingen av oss ville ha Kaffe. Sedan skakade han hand med alla innan vi åkte vidare.
Innan vi kom fram till hotellet så fick vi fråga en till man i en affär och en turistpolis som drog upp Google Maps och visade vart vi skulle. Till slut kom vi fram till Hotellet.
Vilket härligt äventyr första dagen och vilket underbart trevligt folk!
/Jonatan
Packade och klara. Efter mycket om och men fick även dockan Alicia följa med.
Tack Ida och Elin för allt pyssel till planet
Även dockan Alicia har ett pass.
Älskar att flyga flygplan
Lyxskjuts på flygplatsen
Kaninen Sofia mellanlandar i Frankfurt
Passkontrollanterna tyckte dockans pass var så bra förfalskat att hon fick en stämpel både i Frankfurt och i Amman.
Kommentarer
Postat av: Britt-Marie Melkersson
Underbart att få följa med er på resan.Skrattade gott när lilla dockan fått sitt pass stämplat
Postat av: Inger
Så härligt att allt gått bra.
Många kramar till er alla
Postat av: Elin
Hoppas det var något av grejerna som passade:)
Ni får ha det så underbart :)
Trackback
