28/12 - Antigua
Återigen en grym frukostbuffé med magisk utsikt, detta kan jag vänja mig vid.
Vi klev av båten mot resans stora äventyr, zip line. Denna gång stannade vi på piren och hittade snabbt till rätt grupp. Dock blev vi ståendes lite för William fick vända tillbaka och fixa nytt kort för andra dagen i rad, vet inte hur han lyckas slita ut ett kort per dag. Till slut kom iaf även William och Alexander av båten. Jag och ungdomarna begav oss mot bussen med vår grupp. Tyra och Alexander hoppade in i en taxi mot beach häng.
Bussturen var om möjligt ännu värre än gårdagen. Vänstertrafik, tvära kurvor och extremt dålig väg. Den enda som satt ganska bra var Alex som fick shot gun men jag hade nog inte vågat sitta där. Väl framme kändes det redan som att äventyret var klart med tanke på bilresan. Bella hade konstigt nog lyckats se det ena djuret efter det andra under den skumpiga bilresan, vi andra såg inte ett enda djur, hon har verkligen öga för sina djur. Vi blev bjudna på en god fruktdrink men när vi skulle låsa in väskorna så drog plötsligt William iväg med en annan grupp. Så när jag, Alex och Bella fick säkerhetsgenomgång bad jag personalen hämta William från den andra gruppen. Så William stog i godan ro när de plötsligt ropade ut ’is there a little boy called William here’ jaja liten och liten men nu var vi iaf samlade allihop igen. Efter säkerhetsgenomgången säger de ’har ni några frågor’, nej då går vi vidare, varav William viskade till mig ’jag fattade ingenting’ nej inte jag heller, de har en sjukt konstig dialekt här. Jaja det blir nog bra, Bella fick förklara lite. Första hoppet är alltid värst, så även denna gång, riktigt riktigt läskigt var det. Speciellt eftersom alla tre barnen hoppade före mig, ingen skön känsla att se barnen hoppa ut över ett stort stup. Därefter följde 15 olika zip lines över regnskogen, läskigt men häftigt. Personalen på de olika plattformarna var störtsköna och skojade mycket, tex skrek ’no wait’ precis när folk hoppade, kul tyckte dem.
Jag är mäkta stolt över att jag klarade av detta och stolt över barnen som gjorde detta helt utan rädsla och ren glädje. Väl tillbaka köpte vi lite foton och sen var det samma läskiga bilresa tillbaka till båten.
Tanken var då att vi skulle leta oss fram till stranden där Tyra och Alexander befann sig men alla barnen var hungriga och längtade tillbaka till båten och pool området och buffén. Sagt och gjort vi klev ombord och åt lunch vid kl 13.30. Strax därefter kom även Tyra och Alexander ombord. Efter lunchen gick Alex upp till poolen och vi andra klev av igen för en liten shoppingrunda i Antigua.
Vi hittade lite presenter och souvenirer. Även här är det härlig live musik, speciellt en typ av plåttrumma som de spelade olika toner på, coolt. Sen var det dags att boarda skeppet igen. Vi är alla överens om att hittils leder St Marteen ö-kampen som den mysigaste ön. Dock tror jag det blir hård konkurrens imorgon då vi anländer till Barbados.
Jag och Alexander tog en öl på balkongen medan vi tog upp datorn och gjorde budget, hittills ligger vi ca 10000:- under budget, vilket kan behövas de sista dagarna i Key West. Det är ett sånt lyxliv att allt ingår på kryssningen, vi slipper tjatet på barnen ’bara en läsk till maten’, underbart!
Dessutom hade vi fått tips av Alex frisör Tobbe att man kunde köpa öl på öarna och ta in och dricka på båten, sagt och gjort, numera dricker Alexander öl vid poolen som kostade 50cent istället för 10usd (95:- skillnad alltså för samma typ av öl), tack för det tipset Tobbe.
Därefter hade vi fri tid ända till middagen kl 20.45. Alex, Bella jag och Alexander och tjejerna spelade lite shuffle board i väntan på att utebion skulle börja. (Jag vann). Bella fotade den vackra solnedgånge. Sen anslöt Alex och vi satte vi oss i en solstol och såg början av Top Gun. Häftigt att sitta ute efter solnedgång i 25gr värme och titta på bio. W gick till gymmet, duktig. T vilade på rummet.
Ikväll var det Caribbean Theme så det var bara att ta på sig det mest färgglada vi kunde hitta. Vi körde ett musikquiz i baren ihop med Alex och därefter hann vi med att äntligen inviga casinot.
50Usd fattigare begav vi oss till lyxrestaurangen för ett nytt försök på 3-rätters middag. Denna gång var maten mycket bättre och alla var nöjda. Servicen denna gång var om möjligt ännu snabbare. Därefter var det tack och godnatt efter ännu en händelserik dag. (Tjejerna har gett sig tusan på att vara uppe till midnatt för att se när de byter golvet i hissen, det står nämligen den aktuella veckodagen där på golvet som då byts kl 24 varje natt). Vi får väl se om de håller sig vakna.
