Hemresan

Fredagen spenderades på spa för mig och Bella och på stranden för Jonte och Alex. Jag gjorde manikyr och pedikyr och Bella flätade håret och målade naglarna.
Sedan gick vi en sväng och sa hejdå, packade ihop det sista och tog en taxi till flygplatsen.

Den långa resan skulle ta 24h dörr till dörr och jag var lite orolig pga att barnen var snuviga och Jonte hade varit riktigt hängig senaste dagarna.
Det började med att första flyget blev 1,5 timme försenat men vad gör det när man sitter på världens vackraste flygplats. Första flygresan tog bara 1 timme. Maten var ingen höjdare och barnen åt inte alls.

När vi kom till Bangkok hade vi bara en halvtimme på oss, så fort vi kom in på flygplatsen hör vi Final Call till vårat flyg så det blev en snabb marsch genom den gigantiska flygplatsen och direkt på flyget, skönt att slippa vänta. Sedan gick de två resterande flygen på vardera 7 timmar utan problem. Barnen sov ca 5 timmar totalt och Jonte kanske 2 timmar.

Morfar Kent mötte upp oss på Arlanda och barnen var otroligt glada att vara hemma.  Bella var så skön, hon går av planet med sina flätor med jamaicafärgerna i pärlorna och ser ut som en liten reggea-unge, tittar ut på snön som ligger på taken och säger förvånat ”Mamma vad är det där vita?” haha, alla trodde nog vi hade varit borta flera år.

Vi blev direkt körda hem och Bella sprang över och hämtade Filippa innan hon ens gick in i huset. Sedan slängde de sig över alla julklappar som aldrig nådde oss i Thailand.
Efter det sprang Alex direkt över till Elliot med lite presenter, åh vad han har saknat sina kompisar.
Bella åkte hem till mormor där hon sen fick sällskap av Filippa, Selma och Astrid.

Jag och Jonte hann precis packa upp innan Alex kom hem med Elliot, Artur och William. De leker så bra och Alex är verkligen i sjunde himlen där han får all uppmärksamhet av killarna. Vi kör lite kinect och alla killarna stannar på lunch. Sedan är det dags för Alex att ansluta Bella hos mormor och morfar.

Så sammanfattningsvis en resa helt utan missöden och någonstans känns det ändå helt ok att komma hem, speciellt när man ser barnens glädje ihop med deras kompisar.

Denna resan kommer vi alla minnas som en av de bästa tiderna i våra liv hittills. Nu är det slutbloggat för min del, men hoppas jag får anledning att göra det igen inom ett par år, då vi redan har börjat fundera på nästa Thailandsresa. Då hoppas vi på att få med oss lite vänner till vårat paradis.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0